Drömvärlden är musik

Hur ser drömvärlden egentligen ut? Den frågan ställer sig Anders Omstedt i denna betraktelse.

.

Många gånger när vi arbetar med drömmar kommer vi till klarhet om något i oss som har stort värde. Ofta stannar vi på ett personligt plan och gläds åt drömarbetet. Men hur ser drömvärlden ut egentligen? Här saknas ett steg i vårt drömarbete. Kanske skulle man som avslutning av ett drömgruppsarbete be drömmaren att till nästa gång kort beskriva vad drömvärlden ger – kanske som en nedskriven kommentar, att samla och dokumentera? Förmodligen kommer fler att bli intresserade av vår drömgruppsaktivitet om vi bättre kunde förklara hur vi berörs och blir hela i våra drömmar.

 

Hur ser då drömmens värld ut? Ullman betonar vikten av att uppskatta drömmen själv och valde titeln på sitt nyhetsblad till ”Dream Appreciation”. Det är således inte metoden vi arbetar med som skall stå i centrum utan just drömvärlden. För att föra tankarna vidare kan vi tänka på olika analogier. Analogi innebär att man gör en jämförelse mellan ett objekt i en domän med ett objekt i en annan domän. Några klassiska exempel är analogin mellan solsystemet och en atom. Eller kontinenternas rörelse som kan liknas vid havsis som bryter upp och bildar isvallar.

 

Filosofen Rasmus Grønfeldt Winther införde analogin: Det mänskliga tillståndet är ett hav. Havet är en källa för analyser av det mänskliga tillståndet i all dess komplexitet – känslor, frihet, sexualitet, fantasi, dröm, politiska strukturer och kulturbetingelser. I vårt drömarbete undersöker vi metaforer, inte så olika analogier, till exempel: dagen är en ökenvandring eller att drömma är som att dyka ner i havet.

Mörkblått hav med små vågor och ljusblå himmel.
Det är bara rörelser på ytan som vi upptäcker när vi spanar ut över havet. Djupt i haven finns olika rörelser, dolda resurser och ljudvågor som sprids effektivt. Foto: Hillevi Nagel.
I denna text utvecklar jag analogin: Drömvärlden är musik.

Det finns många fantastiska kompositörer som till exempel Bach, Beethoven och Mozart. Men det är inte dessa vi uppskattar i första hand utan just musiken. Musikens värld bär oändliga möjligheter genom olika instrument, olika musiker, olika toner, rytmer och noter. På samma sätt som vår drömvärld bär oändligt antal signaler från vårt undermedvetna. Om musiken spelas väl kan vi bli starkt berörda och fångas av känslor som inte kan beskrivas av ord. Om konserten är disharmonisk blir vi arga och olyckliga. Då får vi heller inga som vill betala för musiken. Att överföra musikupplevelser till ord är möjligt men har sina begränsningar, precis som i drömarbetet.

 

Ullman utvecklar hur man kan sätta ord till drömmarnas musik. Hans analogi utgår från att tänka sig kompositören som drömmen och textförfattaren som drömmaren. Musiken väller upp från en inre kreativ källa i kompositören och författaren söker orden som skall resultera i en sång till musiken. Här ser vi en analogi till drömarbetet. För på samma sätt som musikens värld, så är drömvärlden ett uttryck för vår kreativa kapacitet och förmåga. Ove Boudin beskriver drömsinnet som ren kreativitet och fantasins urkälla. Själv tänker jag mig drömvärlden som ett inre hav som överraskar mig med sin dolda intelligens och berör mig känslomässigt som musik. Det intressanta för mig är hur det inre samverkar med mitt yttre hav. Kontakten dem emellan är tunn och det yttre triggar det inre på ett påtagligt sätt. Men för att verkligen förstå, måste jag tänka mer. Vad gör musiken med oss och hur triggar den våra känslor?

 
Litteratur

Boudin, O., (2022). Dansa under diamanthimlen. PianoForte förlag, Partille, ISBN 978-91-527-3399-8

Döring, A., and Grønfeldt Winther, R-. (2021). The human condition is an ocean: Philosophy and the Mediterranean Sea.

Ullman, M., Setting words to the music of dreams. Dream Appreciation. Vol. 4., No. 4. Fall 1999.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *