Drömmar och inspiration som följeslagare

Hur vårt vakna liv triggar vår inre inspiration och stärker vår mentala hälsa skildrar Anders Omstedt här genom en serie av tre drömmar och en insikt som alla fäster i varandra som en inre följeslagare.

Sedan våren 2023 har jag varit mycket sjuk med infektion i kroppen. Jag hade också skickar in ett nytt bok manus till förlag som inte svarade eller var intresserade. Väntan och infektionen blev plågsam och låste min kreativitet.

 

 Den 25 maj, 2023 drömde jag:

Jag är i Västerås. Går ensam och vet inte vad jag gör. Letar efter något? Kommer till en plats vid Mälarens vattnet. Där träffar jag en kvinna som känner igen mig. Vi gick i samma skola när vi var unga. Hon känner igen mig eftersom alla visste vilka tvillingarna var. Jag dras till henne och hon berättar om sitt liv som blev så turbulent. I unga år var hon på väg att sticka kniven i någon, hon bar så mycket ilska.

Jag känner också att jag bär ilska från barndomen. Kvinnans man var där och jag frågade honom om det var okey att jag kunde komma några gånger för att träffa hans fru. Han svarade: Du som bär lådor i dig som kunde leda till att du drog fram en kniv och sticker den i oss. Nej, säger jag: Många år har lärt mig att de flesta blir nöjda efter några gångers samtal. Det känns som det är okey att jag kommer till henne. Hon pekar på en båt som är trasig och säger: Du är välkommen hit att bo ett tag för att laga din båt. Jag tar mig därifrån och tänker på detta.

Båt i behov av vård. Foto: Anders Omstedt

I slutet på juni deltog jag i sommarkursen arrangerad av Drömgruppsforum i Borgholm och kunde bearbeta denna dröm i min drömgrupp. Drömmen visade mig tydligt att jag nu måste ta hand och laga min sjuka kropp. Strax efter kursen på Öland kom jag akut in på sjukhuset i Norrköping med en sänka nära på 200. Det blev antibiotika intravenöst under fem dygn på sjukhuset och diagnosen var läckage i tjocktarmen som orsakat var i magen och infektion i kroppen. Efter tio dagars antibiotika i hemmet började jag känna mig friskare och fick en fin augusti.

 

Den 18 september 2023 drömde jag:

Jag är ute och kör bil. Kör ner i en stenig dal med berg runt sig. Vet inte hur jag skall köra upp igen. Ser svårt ut. Tar mig ur bilen och går och pratar men några. En man där visar mig hur jag skall köra: tvärs igenom dalen och upp på andra sidan. När jag gick tillbaka var min bil borta. Jag hade lämnat bilen öppen med nycklarna i. Jag ringer polisen och anmäler stölden men han är ointresserad av min anmälan.

 

Jag känner att jag börjar bli sjuk igen. Den 25 september 2023 hamnar jag åter på sjukhusakuten med en sänka nära 100. Blir inlagd nu tre dagar med intravenös antibiotika och hemskickad med en kur antibiotika för fyra veckor. Jag tänker mycket på mina dröm från 18 september och inser att min kreativitet och kraft behöver en paus. Samtidigt är jag nyfiken vad drömvärlden kommer skicka för nya signaler. Efter fyra veckor piggnar jag till och känner mig bättre. Jag inväntar nya undersökningar på sjukhuset samtidigt som mitt bokförlag hänger i luften.

 

 

Den 14 oktober 2023 drömmer jag:

Jag är uppe hos Erik på västkusten. Han har nyligen gått i pension och är uppgiven. Han fortsätter att mäta i sin hemma fjord. Jag frågar hur länge han har mätt? Erik svarar: 35–36 år. Men då borde du göra en festskrift när du mätt i 40 eller efter 35 år. Erik ser bara på mig och är ledsen. Jag säger: En festskrift som du kan skicka till kungen. Erik är uppgiven och ser på en kvinna som är där. Till henne säger han: Men då måste du hjälpa mig att göra analyserna av data, jag har ingen annan som kan hjälpa mig.

Erik går och kvinnan säger att det var väldigt värdefullt att lyssna på er. Det är som när jag är i Iran. Man pratar och så kommer inget mer än att man konstaterar att Gud är stor. Jag och kvinnan skrattar, de övriga i rummet förstår inte vad som var roligt.

Samma dag har jag möjlighet att bearbeta denna dröm i vår engelska drömgrupp där vi möts via zoom. Erik är en del av mig som under 35 år ständigt fiskat i mina drömvatten och känner uppgivenhet över hur svårt det är att sprida denna kunskap. I andra delen av drömmen händer det något. Kvinnan berättar om Iran, ett totalitärt patriarkaliskt helt låst land, till och med i en sådan miljö kan man skratta. Humorn blir befriande. Drömmen triggades också av att Nobels stiftelsen utnämnt Narges Mohammedi till året fredspristagare. Sådant mod och sådan inspiration i det mörkaste mörker.

 

Drömmen frigjordes min kreativitet och inspiration. Jag kunde börja skriva igen och flera projekt låg och väntade.

 

Parallellt planerades fortsatta undersökningar på sjukhuset för operation. Tyvärr drog tiden ut och i februari 2024 blev jag sjuk igen och opererades akut i buken. Strax efter att jag kom hem stoppade magen att fungera och 25 februari 2024 var jag tillbaka på sjukhuset och genomgick ytterligare två operationer för läckande tjocktarm och tarmvred. Där blev jag kvar till 21 mars 2024. Ingen kraft att läsa eller titta på film – i stället kom jag in i ett meditativt tillstånd. Och när allt som susar och brusar försvinner, så kom kärleken till familjen, släkt, vänner och livet – som en krockkudde som förhindrade att jag försvann i mörker – och insikten växte fram som en ny analogi: Kärlek är en krockkudde.

 

I april kom jag hem där jag nu återhämtar mig och fått ett förlag att acceptera min nya bok.

2 reaktioner på ”Drömmar och inspiration som följeslagare”

  1. Hej Anders!
    Tack för att jag fick möjlighet att läsa dina drömmar o ditt arbete med dem. De borde jag ha läst så fort du skickat den Men det blev nu. Väldigt starka drömmar o intressanta reflektioner du har i samband med dem. Vilket tufft år du har haft med mycket obehag o kraftlöshet som jag antar varit din verklighet. Men din drömmar är så klara mitt upp i den ovisshet du måste h känt både vad gällde din sjukdom o med förlaget, nästan som i sagor får jag läsa det positiva beskedet att din bok accepterats av ett förlag.. Nu hoppas jag att du kommer återfå din hälsa o hopp om att fler skall bli engagerade i dröm arbete o se dess möjligheter
    Varmaste hälsningar
    Elisabeth

  2. Elisabet Tärneberg

    Tack för mycket fina dagar tillsammans i Sigtuna! Roligt att återses och veta att du tagit dig igenom din svåra sjukdomstid! Först nu läser jag din berättelse kring dessa tre drömmar och vad de betytt för dig! Så mycket drömmarna har att ge oss!! När man lyssnar på och låter dem verka i en öppnar sig nya möjligheter – tack för att du delar med dig!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *