Drömgruppsarbete enligt Montague Ullmans metod

  • Drömgruppens uppgift är att skapa en så trygg och ångestfri miljö som möjligt och därmed möjliggöra för drömmaren att sänka sina försvar så att nyfikenheten på drömmens innebörd får fritt spelrum.
  • Drömmaren avgör själv om hen vill berätta en dröm.
  • Drömmaren avgör själv vad hen är beredd att dela med andra.
  • Drömmaren har rätt att när som helst avbryta drömgruppsarbetet.
  • Allt som sägs under drömgruppsarbetet stannar i gruppen.
  • Bara öppna frågor får ställas till drömmaren.
  • Drömgruppsdeltagarna visar drömmaren omsorg och respekt men ger inte uppmuntran, tröst eller råd.

DRÖMGRUPPSPROCESSEN

DEL I: En dröm väljs ut och delas med gruppdeltagarna

Särskilt i början av en drömgrupp ges företräde för en färsk dröm, liksom för en dröm som inte är alltför lång: ”Har någon en dröm som man vill dela med gruppen?” Om två eller flera anmäler sig diskuterar dessa inbördes vem som skall få företräde denna gång. Var och en talar för sin dröm. Om man inte kommer fram till något beslut kan man lotta.

När en dröm valts ut placerar sig drömgruppsledaren mittemot drömmaren.

 

A) DRÖMMEN BERÄTTAS.

Tidpunkt för drömmen noteras.

Drömmaren uppmanas att berätta sin dröm så exakt som möjligt, utan tillrättaläggande eller utelämnande av detaljer och i ett sådant tempo att gruppdeltagarna hinner skriva ner den. Drömmaren skall inte lägga till några egna tankar om drömmens innebörd.

 

B) KLARGÖRANDE FRÅGOR.

Detta stadium sker kort och koncentrerat. Drömmaren skall inte avlockas några vakna associationer till drömmen.

Klargörande frågor gäller sådant som personer (kända-okända, relation till drömmaren), rumsliga förhållanden, färger, årstid, tid på dygnet, drömmarens ålder, liksom känslor i drömmen såvida drömmaren inte spontant tagit upp den aspekten.

Man frågar däremot inte om känslor vid uppvaknandet annat än om drömmaren väckts av sin dröm. Om drömmaren vaknat men somnat om och därefter drömt på nytt kan man fråga om känslor och tankar i mellanperioden.

DEL II: Gruppen gör drömmen till sin egen

A) PROJICERADE KÄNSLOR

B) PROJICERADE METAFORER

Inledningsvis klargörs att allt som i denna fas sägs av drömgruppsdeltagarna är deras egna projektioner men förhoppningen är att man kan komma fram till något som är till hjälp för drömmaren.

 Drömmaren uppmanas att dra sig tillbaka men att lyssna aktivt och notera det som eventuellt känns relevant. Drömmaren är fri att inom sig avvisa allt som inte är hjälpande. Drömmaren kan bryta in i processen vid några huvudsakliga tillfällen:

  • Drömgruppsdeltagarna uppmanas att i jag-form leka med drömmen genom att lägga den som ett raster över det egna livet och ställa sig frågan vad drömmens bilder väcker om de fantiserar att detta är deras egen dröm.
  • Man kan också identifiera sig med drömmaren genom att ta med den information som man har om hen i samband med drömarbetet och fråga sig själv vad drömmen kan betyda om man sätter sig i drömmarens ställe.

     

  • Om någon gruppdeltagare har privat kännedom om något som gäller drömmaren kan hen försäkra sig om det är ok att ta upp detta i gruppen genom att t.ex. skicka en lapp till vederbörande med frågan.

Observera att nedanstående projektionsfas inte får ta för lång tid då ungefär halva tiden bör avsättas för den efterföljande dialogfasen!

Drömgruppsdeltagarna uppmanas att först utforska de känslor man uppfattar i drömmen, för att efter en stund också lägga till sina projektioner avseende drömmens bilder och metaforer. Vilken livssituation skulle drömdeltagarna tänkas befinna sig i som gjorde att de drömde just de här drömbilderna? Man kan associera till en bild eller sekvens i taget eller till hela drömmen.

Vid en mycket en lång eller kort dröm arbetar man med känslor och metaforer samtidigt.

Drömgruppsdeltagarna tittar inte på drömmaren och gör inte invändningar mot varandras projektioner men kan däremot bygga vidare på det som sagts.

Det är viktigt att inte undertrycka sådant som kan kännas udda eller långsökt.

Drömbilderna är kopplade till nyligen inträffade och/eller tidigare erfarenheter i det verkliga livet och har en potentiell symbolisk och metaforisk innebörd. Gruppen är lyhörd för sådant som ordlekar eller ords dubbla betydelser, skillnader mellan öppnings-och slutscen, rumsliga förhållanden, förflyttningar och drömmarens sätt att återkomma till en viss aspekt.

Drömmaren förbereds på att drömmen snart skall lämnas tillbaka.

C) DRÖMMEN LÄMNAS ÅTER TILL DRÖMMAREN.

Drömmaren påminns om sin frihet att välja vad hen vill dela med sig till gruppen. Hen börjar i vilken ände som helst, tar den tid som behövs och säger till när hen är klar.

Tillåt drömmarens eftertänksamhet. Gruppmedlemmarna lyssnar aktivt och förutsättningslöst: Återfinns det som drömmaren säger i metaforisk gestaltning i drömmens bilder? Vad sägs med känsla och eftertryck? Vad berör inte drömmaren i sitt svar?

 När drömmaren har gett sin återkoppling tackar drömgruppsledaren och visar erkännande för vad drömmaren delat med sig.

Observera att från och med nu är det bara det som drömmaren bekräftar som gruppen får använda i det fortsatta arbetet!

DEL III: Dialogen

Drömgruppsledaren beskriver dialogens tre delar och det övergripande målet som är att, om möjligt, hjälpa drömmaren ytterligare en bit på vägen mot insikt om vad som skapade nattens drömbilder och vad som är drömmens budskap.

A) SÖKANDE EFTER DET AKTUELLA SAMMANHANGET/DAGSRESTERNA

Om drömmaren är positiv till att gå vidare till denna fas lämnas tankar om drömmen för tillfället åt sidan medan gruppen med hjälp av öppna frågor försöker hjälpa drömmaren att rekonstruera de känslor och tankar som präglade hen kvällen/ dagen/dagarna/veckan innan drömmen drömdes. Drömgruppsdeltagarna kan också ställa s.k. fishing questions: ”De senaste veckorna, månaderna? Finns det ytterligare något du kan säga om…?”

 

Gruppen lämnar utrymme för drömmarens eftertanke.

 

Exempel på sådant som kan ha berört drömmaren är besök eller telefonsamtal, även händelser i radio, TV och tidningar. Gruppen följer upp med öppna frågor om drömmarens känslor och reaktioner på det upplevda.

 

Om drömmaren drömt sin dröm strax före det nu aktuella drömgruppstillfället kan man fråga om eventuella tankar och känslor inför drömgruppen.

Gruppen kan även utforska sådant som nyligen inträffat och som drömmaren nämnde i sitt svar efter gruppens lek med drömmen men nu inte berör spontant.

 

 

B) DRÖMMEN ÅTERBERÄTTAS

Drömmaren tillfrågas om hen vill gå vidare till denna fas där syftet är att stimulera drömmaren till att få nya associationer kring varje enskilt moment av drömmen, till hur drömbilderna är kopplade till varandra och till drömmarens verklighet.

 

Om svaret är ja turas drömgruppsdeltagarna om att läsa drömmen högt. Denna läses i du-form, en scen i taget, och hellre i för långa än för korta bitar. Drömgruppsdeltagarna kan beskriva detaljer i drömmen, dramatisera scenerna, understryka sådant som ter sig motsägelsefullt eller inkonsekvent, lyfta fram ovanliga bilder och sådana som drömmaren inte sagt något om, men måste ta upp scenerna i sin rätta turordning och får inte heller utelämna några detaljer, avlägsna sig från drömmens innehåll eller framhålla en association före en annan. Det är viktigt att återföra drömmaren till vad drömmen verkligen säger,   samtidigt som man värnar om den gåtfullhet som tillhör drömmens värld.

 

Drömmaren har med sig allt hen redan delat med sig av i föregående faser.

 

När drömmen läses upp kan ytterligare nya tankar, känslor och minnen kopplade till drömmens bilder dyka upp. För att hjälpa drömmaren att associera påminner drömgruppsdeltagarna hen om vad hen redan sagt om bilden/scenen ifråga. Drömmaren får möjlighet att reflektera efter varje scen. Därefter riktas uppmärksamheten mot de enskilda drömbilder som drömmaren ännu inte sagt något om.

 

Drömmaren får tid att begrunda drömmen med syftet att slå en bro mellan metaforerna och livet.  Exempel på frågor som kan ställas: ”Är det något ytterligare från ditt liv som kommer för dig när du hör drömmen läsas upp?” ”Har du någon tanke om varför du just den här natten drömde…?”

 

 Tilläggas kan att även om drömgruppens uppgift är att stimulera till eftertanke behöver man också vara lyhörd för när drömmaren inte längre bjuder in till fortsatt utforskande.   

 

 

C) ORKESTRERING

Drömmaren får frågan om hen vill att drömgruppen försöker hjälpa hen ytterligare med att koppla ihop drömmens bilder med sitt liv. Om drömmaren önskar detta försöker drömgruppsdeltagarna sortera det material som kommit fram under drömgruppsarbetet.

 

Gruppen försöker lyssna utan förutfattade meningar till allt som drömmaren säger om sin dröm under hela processen. Man uppmärksammar var i sitt svar drömmaren uttrycker starka känslor, vad hen inleder med när hen introducerar drömmen respektive får tillbaka den liksom vad som kommer fram i responsen på gruppens arbete och genom dialogen.

 

Utgångspunkt för orkestreringen är endast den information man fått från drömmaren. Denna ges i form av påståenden i du-form men dessa skall ses som indirekta frågor, de är gruppmedlemmarnas projektioner som drömmaren fritt kan ta till sig eller avvisa.

 

 Fokus läggs framför allt på de kopplingar som drömmaren inte själv gjort till sin dröm, men även en drömmare med god kontakt med drömmens budskap kan ha behov av bekräftelse på att hen blivit hörd. Man använder så långt som möjligt drömmarens egna ord men genom vad man betonar och ger eftertryck åt blir drömmens budskap tydligare.

 

Drömgruppsmedlemmarna kan försöka att orkestrera hela drömmen men kan också begränsa sig till enskilda drömbilder eller till en enda drömbild. Drömgruppsledaren kan slutorkestrera.

 

Exempel på frågor som kan vara till hjälp vid orkestreringen:

  • Vad har väckt drömmen?
  • Vad tog drömmaren med sig in i sömnen? Eventuellt tema?
  • Hur utvecklas drömmen?
  • Hur behandlas det aktuella temat i drömmen? Början, mitten, slutet, upplösning?
  • Känslor i drömmen som kan berätta om det vakna livets känslor?
  • Symbolisk/metaforisk innebörd av företeelser i drömmen?
  • Anonyma personer i drömmen som kan gestalta olika sidor av drömmarens personlighet?
  • Egenskaper hos djur och föremål som kan ge ledtrådar? Ordlekar, dubbeltydigheter, siffror, tal, färger?

 Det är viktigt att påminna sig om att drömgruppen inte skall leda drömmaren utan följa i hens spår. Det bästa stöd man kan ge drömmaren är vare sig uppmuntran, tröst eller råd utan hjälp till kontakt med drömmens budskap.

 

Drömmaren får chansen att svara, eller låta bli att svara, antingen efter varje gruppmedlems orkestrering eller också i efterhand, när alla sagt sitt. 

 

Drömmaren har alltid sista ordet.

 

Drömgruppsledaren tackar drömmaren för arbetet som hen gjort.

 

Drömmen stängs. Efter detta kommenterar inte gruppen det som sagts under drömarbetet, såvida inte drömmaren själv bjuder in till det.

 

 

DEL IV: Uppföljning vid nästa drömgruppstillfälle

Drömmaren får möjlighet att berätta hur hen upplevde drömgruppsarbetet och om nya tankar väckts i efterförloppet. Detta är en kort sekvens och man fördjupar inte eller går i dialog med drömmaren.

 

Om t.ex. drömmen varit ovanligt lång och komplicerad eller om man inte upplever att man lyckats knyta samman de lösa ändarna på ett för drömmaren hjälpsamt sätt kan drömgruppsledaren eller någon annan i drömgruppen erbjuda fördröjd orkestrering. Detta är dock undantaget snarare än regeln.