Håller på att ”smälta” mina drömdagar i Växjö. Marie (Welin) frågar om jag vill skriva om dem. 

 

Och hur sammanfattar jag dem? 

Var de en dröm eller var de verklighet?

 

Att få dela ” den andres” dröm, att få dela ett intensivt lyssnande av drömmaren själv och oss andra, att dela arbetet med att upptäcka/ avtäcka vad drömmen vill säja oss o få med oss ny mening o livsglädje. Och pusselbitar att fundera vidare på. 

I skapandet av våra liv. 

Eller mottagandet av det liv som givits oss.

 

Och dessutom lära känna BRF Slånbäret, nya vänner , grillkväll, dansa heliga danser, äta god mat och Smålandskringlor, bada i Växjösjön och Helgasjön. Promenad i skogen o på vägen tillbaks plocka ängsblommor. Uppleva gästfrihet i lånet av lgh.

 

Vara nära Kronobergs slottsruin o sitta på restaurang vid vattnet o njuta kvällssvalkan i fin gemenskap. Lyssna på roligt föredrag om bygdens historia med utgångspunkt i ruinen o stifta bekantskap med Blenda!

 

Avsluta med min egna dröm, tryggt ledarskap av Tulla och Marie, god veg gulasch ( stort tack till dem som fixade o för all ordnad fika o mat!) och sen skjuts av Carina o guidning i Växjö domkyrka med den vackraste glaskonst och flöjtspel som blev som en bön…

 

Att få dela både det inre och det yttre livet med varandra, så lätt (och ändå lite svårt), och jag var ny i sammanhanget/ gänget.

 

Allt detta från en tis em till fre lunch!

 

Var det en dröm? Eller var detta min verklighet under dessa underbara dagar?

Oavsett: jag kan inte tänka mej ett bättre semesterfirande!